I Sverige finns det en mängd olika typer av idrottsförbund. En del av dessa fokuserar på en viss sport, medan andra sammanlänkar alla sporter inom ett visst geografiskt område, exempelvis en stad eller by. På grund av detta är alla idrottsföreningar i Sverige helt unika och deras organisationer är uppbyggda på olika sätt. Därför kommer denna artikel att kolla närmre på vad olika idrottsförbund i Sverige gör och hur de är uppbyggda.

En organisation som är uppbyggd på medlemmar

Idrottsförbund kretsar hela tiden kring de olika medlemmarna och de olika volontärerna som ställer upp på kvällar och helger. Om det inte är en stor organisation som tävlar i stora tävlingar så tjänar idrottsförbund mest pengar på medlemsintäkterna. Därför kan det vara svårt för nya idrottsföreningar att slå igenom, just på grund av att de inte har en eldsjäl som ställer upp gratis på fritiden. På så sätt finns det alltid en överhängande risk att klubben faller när en viktig person lämnar. Av denna anledning är det viktigt att klubbar har flera aktiva medlemmar som kan hjälpa till, och inte endast en medlem som gör allt det tuffa jobbet.

Vem tar besluten?

Precis som andra organisationer måste idrottsklubbar ta beslut kring utbildningar, projekt och administration. Av denna anledningen har de allra flesta klubbarna också en styrelse som röstar om de viktiga frågorna. En styrelse kan i sin tur bestå av olika antal personer, detta är upp till klubben att välja själv. Generellt sett brukar de flesta klubbarna dock ha mellan fem till tio styrelseledamöter som har rösträtt. Dessa röstas också fram av alla medlemmarna som är med i klubben. På så sätt är de allra flesta idrottsklubbarna väldigt demokratiskt styrda. Det är dock viktigt att lägga till att en del personer har mer att säga till om än andra i en del klubbar. Exempelvis har en del klubbar personer som donerar mycket pengar, vilka också har stor påverkan.